Topp 5 lärarproblem och hur teknologi kan hjälpa till med att lösa dem

NUITEQ lät genomföra en undersökning i USA och Sverige där lärare fick berätta om sina största utmaningar i arbetet. Det visade sig att lärarna från båda länderna har liknande utmaningar:

1. Tidsbrist
2. Att möta alla elevers behov
3. Engagemangbrist hos eleverna
4. Stökiga elever
5. Orealistisk arbetsbörda

Aktivera dina elever för större engagemang, individanpassa lärandet och spara lektionsplaneringstid genom att använda Snowflake.

Tid är en bristvara

Det var överraskande hur lika svaren var i båda länderna, men svaren var inte överraskande i och för sig. Det är ingen hemlighet bland dem som arbetar inom utbildningssektorn att tid är en dyrbar vara; många lärare arbetar kvällar och helger för att hinna planera och förbereda lektioner och betygsätta uppgifter.

Det finns ofta ett samband mellan brist på engagemang, stök i klassrummet och elevernas behov som inte blir tillgodosedda. När lärarna inte har tid att möta varje elevs behov blir problemet bara värre.

Vi lever i en tid när individualism är större än någonsin förut, när faktumet att varje person är unik inte bara respekteras men även lovprisas och uppmuntras. Skolor ges däremot inte resurser att stödja sina elevers individualitet och måste ofta tillgripa den gamla undervisningsmetoden, där läraren lär ut samma innehåll på samma sätt samtidigt till alla elever i ett klassrum. I vissa länder diskuteras det om att införa inte bara standardiserade prov men även lektioner. Standardiserade lektioner skulle innebära att varje skola lär ut samma lektioner till alla elever samtidigt under elevernas skolgång. Förespråkare för standardiserade lektioner påstår att detta kommer att spara tid åt lärarna, förenkla deras arbete och göra det möjligt för till exempel vikarier att tillgodose eleverna det utbildningsmaterial som läroplanen kräver.

Foto av Santi Vedrí på Unsplash.

Det är lätt att se nyttan av standardiserade lektioner för lärarna och administrationen, men utan individanpassning kommer man misslyckas att möta elevernas behov.  Varje elev har sina egna förmågor, intressen och utmaningar. Försök att komma ifrån individanpassad lärande tar inte hänsyn till detta och kan leda till att eleverna utvecklar schablonmässiga färdigheter (i bästa fallet) eller att de inte lyckas nå kunskapsmålen (i värsta fallet). Detta förhållningssätt lämnar heller ingen plats åt kreativitet, kritiskt tänkande och personligt uttryck.

Resurser är begränsade och kommer troligtvis inte att utökas snart. Tvärtom; i många länder är skolbesparingar normen snarare än undantaget. Så vad kan skolor göra för att fortsätta att individanpassa lärandet trots besparingar och begränsningar?

Att möta elevernas behov

Det finns olika sätt att individanpassa lärandet och på så sätt möta varje elevs behov. Ett sätt är att individanpassa innehållet genom att utgå ifrån vad eleven själv är intresserad av. Ett annat sätt är att individanpassa när lärandet sker genom att välja tidpunkten då eleven är redo att lära sig. Ett tredje sätt är att individanpassa sättet de lär sig på genom att utgå ifrån hur eleven lär sig.

Foto av bennett tobias på Unsplash.

Vad - att individanpassa innehållet

Idag är det endast de äldre eleverna som kan bestämma vad deras utbildning ska innehålla. Grundskolan måste följa varje lands läroplan. Anledningen är att de grundläggande färdigheter som eleverna förväntas utveckla i skolan är färdigheter som samhället förväntar sig att de ska ha. Detta för att de ska kunna vara produktiva, bidragande medborgare. Läroplaner är inte statiska; de förändras beroende på samhällets behov och kultur. Dock förändras de sakta och inte alltid i takt med förändringarna i samhället. Ett exempel är de snabba teknologiska framgångar som både har förändrat sättet vi tänker och lever på och förvandlat arbetsmarknaden. De flesta läroplanerna har bara precis börjat anpassa sig efter dessa framgångar.

När - att individanpassa tidpunkten för lärande

Det finns väldigt få anpassningar man kan göra idag när det gäller när en elev börjar på skolan, när de lär sig räkna eller hur mycket tid de har på sig innan de har lärt sig läsa felfritt. Det finns referensramar som bestämmer vad som är normalt: om en elev inte har mött dessa specifika utbildningsmål inom en viss tid leder det ofta till en utredning av den elevens förmågor och möjligen en diagnos. Individanpassad tidpunkt för lärande skulle innebära att eleverna påbörjar sitt lärande när de är redo för det. Det skulle också betyda att de lär sig i den takt som gör mest nytta för dem.

Hur - att individanpassa metoden

“Universal Design for Learning”-riktlinjerna konstaterar tydligt att eleverna engageras på många olika sätt. Genom att ge eleverna ljudmässiga, visuella och taktila alternativ kan lärarna täcka ett brett spann av inlärningsstilar - ett viktigt steg mot att ge elever med särskilda behov en likvärdig chans att få samma kunskaper som klasskamraterna. Spelifiering blir mer och mer populär också. Vi kommer ifrån den gamla metoden där man måste lära sig saker utantill och går mer mot att lära sig genom att leka. För hundra år sedan handlade skolan mycket om sträng disciplin för att behålla fokus från eleverna. Idag behöver skolan istället vara rolig och inspirerande. 

Elevengagemang och stök i klassrummet

Lärare har gått mer och mer ifrån en modell där de tvingar eleverna att lära sig fakta utantill på ett mekaniskt och okritiskt sätt och mer mot att hjälpa dem utveckla en djupare förståelse för det som händer, göra kopplingar och se det stora sammanhanget. Det är viktigt för att kunna utveckla deras förmåga att tänka kritiskt, en förmåga som blir viktigare och viktigare i en värld som svämmas över av felaktigheter som presenteras som fakta. För att utveckla en djupare förståelse hos eleverna måste lärarna först fängsla deras uppmärksamhet och tala deras språk.

Foto av Taylor Wilcox på Unsplash.

Spelifiering av lärandet är som sagt ett värdefullt verktyg när det gäller detta. Eleverna är digitala infödingar: teknologi är ett språk de behärskar och känner sig bekväma med. Att ta vara på elevernas intresse av teknologi och spel kan leda till större elevengagemang. Forskning har visat att elevernas situations- och individuella intressen har ett positivt effekt på lärandet. Teknologi kan hjälpa till med att väcka dessa intressen genom att använda estetiskt tilltalande grafiker och spännande handlingsförlopp.

Att hantera orealistisk arbetsbörda

Så hur kan vi lösa lärarnas problem och möta elevernas behov samtidigt?

Om målet är att lätta på lärarnas arbetsbörda, att ge dem mer tid att planera och förbereda lektioner, och att engagera eleverna på ett mer meningsfullt sätt, att ge dem de nödvändiga färdigheter för att de ska lyckas i framtiden och att möta deras behov, samtidigt som resurser är begränsade, då måste vi ge lärarna stöd. De måste ges verktyg som hjälper dem individanpassa lärandet. Verktyg som är lätta att lära sig och att använda, som gör lärandet roligt och som uppmanar eleverna att delta och samarbeta. Verktyg som hjälper dem anpassa hur det pedagogiska materialet lärs ut så att det stödjer olika inlärningsstilar, behov och takter. 

Foto av Avel Chuklanov på Unsplash.

Teknologi erbjuder lärarna sådana verktyg redan idag. Den kan även automatisera uppgifter som är rutinmässiga, för tidskrävande och som inte behöver input av lärarna, som till exempel omedelbar rättning av elevernas prov. Administrativa uppgifter såsom närvarorapportering kan hanteras av teknologi. Aktiviteter vars syfte är att förstärka och testa elevernas kunskaper kan lätt skapas, sparas och återanvändas. Dessa aktiviteter kan skickas till en eller flera elever beroende på hur långt de har kommit.

Hur skulle detta fungera i verkligheten?

Föreställ dig denna situation: läraren måste förbereda nästa dagens lektion för sin årskurs 2-klass som har 30 elever. Tre av dessa elever kan inte läsa än. Två av dem kan läsa och förstå böcker som är på en årskurs 4-nivå. Tre av eleverna kan läsa men kan lätt distraheras och kan bara koncentrera sig på text om den är på en skärm. Moderna skolor behöver hantera sådana situationer dagligen. Så hur kan teknologi hjälpa lärarna möta alla dessa elevers behov?

Foto av Mimi Thian på Unsplash.

Lösningen skulle kunna se ut ungefär så här:

Läraren använder ett webbaserat bibliotek av roliga pedagogiska aktiviteter som lär ut nya kunskaper, förstärker de befintliga eller testar dem. De kan använda dessa aktiviteter precis som de är eller redigera dem för att möta olika pedagogiska behov hos sina elever. De kan skicka ut olika aktiviteter som hemläxa till olika elever eller få dem att arbeta två och två eller i smågrupper i klassrummet. Elever som har kommit längre arbetar med en längre och/eller mer avancerad lista av aktiviteter eller med aktiviteter som innehåller extra, mer utmanande, uppgifter. Elever som har svårt för att koncentrera sig ges spelifierade aktiviteter som erbjuder omedelbar feedback, eller aktiviteter som innehåller hjälpmedel. Medan eleverna som kommit längre arbetar med sina uppgifter kan läraren ägna mer tid åt att hjälpa de elever som behöver stöd. Varje elev arbetar och går vidare i sin takt. Varje elev blir sedd och ges verktyg för att lyckas nå de pedagogiska målen.

Sammanfattningsvis

Lärare möter dagligen många utmaningar i sitt arbetsliv. Om stora förändringar inte görs när det gäller hur resurser tilldelas kommer dessa utmaningar att finnas kvar. Genom att utnyttja de möjligheter som teknologi erbjuder kan lärarna inte bara spara tid men även arbeta mycket mer effektivt när det gäller att hjälpa varje elev att nå sin fulla potential. Teknologi är ett viktigt verktyg i satsningen att göra utbildningen lika tillgänglig för alla elever genom att låta lärarna individanpassa lärandet och ägna mer tid åt de elever som mest behöver det. 

Ta reda på hur Snowflakes utbildningsteknologi kan hjälpa dig aktivera dina elever, individanpassa din undervisning och spara lektionsplaneringstid. Registrera dig för en GRATIS provperiod genom att använda knappen nedan: